Din varukorg är för närvarande tom!
Brandkåren i Forsheda och dess brandbilar
Brandkår och brandbilar
Brandstadgan 1923 krävde att varje stad skulle ha en brandstyrka som bestod av såväl avlönad personal, en yrkesbrandkår, som en frivillig borgarbrandkår, den allmänna brandkåren. I den skulle alla män mellan 20 och 50 år som bodde i staden tjänstgöra. Redan under Vasatiden hade tornväktare introducerats. De satt i kyrktorn, rådhustorn och andra utsiktsplatser och spanade efter rök till en bit in på 1900-talet. Hur och när brandkåren formerades i Forsheda har inte gått att kartlägga. En kvalificerad gissning säger runt förra sekelskiftet, men klart är att det funnits brandberedskap så länge det funnits hus i byn.
Hör gärna av dig om du vet mer om brandkåren i Forsheda och kan hjälpa till att fylla i luckor och dela kunskap.
Mejla Forshedabygden.se!
Anslaget från 1908 upplyser om vart man ska ringa vid eldsvåda och hur man kommer i kontakt med brandkåren. Namnanrop gällde vid nödsituationer när man nådde växeltelefonisten och i hastigheten inte ville riskera att säga fel nummer. Namnanropet infördes 1905 och för flera viktiga samhällsfunktioner var systemet i drift till mitten av 1960-talet.
Brandstationen vid ån
Forsheda brandstation tornade länge upp precis invid ån vid en vändplats vid stationsområdet. På bilden från 1930-talet är brandstationen i Forsheda en väl underhållen liten byggnad med ett för samtida brandstationer så karaktäristiskt torn. Syftet med tornet var helt enkelt att man behövde ett högt utrymme för att hänga brandslangar på tork efter övning och utryckning. Kanske man även använde det för stegövningar där brandpersonalen kunde träna på hög höjd och att röra sig effektivt på brandstegen.
En bit in på 1970-talet hade brandstationen stått övergiven ett tag när brandkåren flyttat till nya moderna lokaler på Fänestadvägen. Att döma av arkitekturen stod det färdigt sent 1950-tal, men även här saknas uppgifter. Brandkåren i Forsheda lades ner 1997 och delar av stationshuset gjordes om till lägenheter.
Bilarna
Åtminstone tre olika fordon har varit stationerade hos Räddningstjänsten i Forsheda. Och det är ingen vågad gissning att det även funnits andra. Inte minst något eller några modernare fordon.
Bilderna återges med tillstånd av Forsheda Hembygdsförening.
Möjligen en Chevrolet, i alla händelser en amerikansk buss med Trilex-fälgar, som byggts om. 1920- eller 1930-tal. Foto från okänt årtal.
Fyrhjulsdriven Dodge Weapons Carrier WC-52, med en svenskbyggd hytt. Hytten tillverkad av Be-Ge i Oskarshamn. Bilen var en s.k. överskottsbil från försvaret som fick civil användning efter andra världskriget. Tillverkad 1942-45. Foto från okänt årtal.
Samma WC-2 till vänster. Till höger en annan Dodge. Denna är en ombyggd lastbil av modell VH-4X, där 4X stod för årsmodell. En årsmodell 1947 hade alltså beteckningen VH-47. Forshedas brandbil (lastbil) hade försetts med frontpump, förlängd hytt och en stor tank och byggdes förmodligen på en kaross från senare halvan av 1940-talet. Användes åtminstone till början av 1980-talet. Foto från okänt årtal.
Mannen på bilden
Framför WC-52:an står brandchef Arvid Johansson. Arvid var förutom brandchef en drivande person vad gällde Forshedas utveckling. Han arbetade för att orten skulle få ett utomhusbad och högstadieskola. Även när det gäller infarterna till samhället lyckades han få sin röst hörd och bidrog till en bättre och säkrare infart vid bensinmacken. Vid Fänestadkrysset fick han dock inte gehör under sin livstid, då Vägverket hävdade att Riksväg 27 skulle flyttas längre norrut mot Fänestad.
Texten publicerades den