Din varukorg är för närvarande tom!
Råsten – Gränsmarkering huggen i sten (Forsheda)
Den mystiska stenen
En del människor letar blåbär eller svamp. Andra letar sten. Och när man har ögonen i backen upptäcker man snart spännande saker. Som till exempel en onaturligt kantig mosskulle. Det syns lång väg att det inte är en vanlig mossbevuxen sten där mitt i lingonriset, tänker man. Så man sparkar lite försiktigt för att inte knäcka tårna mot det som kan vara en sten. Mossan lossnar och man får blodad tand och gräver vidare.
Mycket riktigt, det är en onaturligt fyrkantig sten som inte kommit dit på naturliga vägar. Den är placerad av människohand. Ännu mer spännande blir det när ett symmetriskt inhugget mönster börjar kunna anas. Ytterligare avlägsnande av mossa och jord och en utmejslad kvadrat ser dagens ljus. Förmodligen är det flera decennier sedan det gjorde det senast. Men var är det för nåt?
Gränsmarkering huggen i sten
Efter att ha konsulterat både Google och forum på webben visade det sig att stenen med det märkliga mönstret är en s.k. råsten. Råstenar har använts för att markera gränser mellan fastigheter ute i skog och mark. I de allra flesta fall är deras placering bestämd och fastställd genom en lantmäteriförrättning.
Det visar sig vidare att det är ett helt eget kapitel som tycks ha passerat obemärkt förbi. Nog har man hört uttryck som ”inom rå och rör” och väl haft en vag aning om vad som åsyftas. Att det har en extremt konkret betydelse: på sin egen mark/inom sitt egna område känns plötsligt logiskt. Snabb efterforskning ger vid handen att det finns och har funnits olika typer av gränsmarkeringar och en nomenklatur som talar om t.ex. dubb i sten och betong, järnrör, borrhål, femstenarör, glaserade rör, träpålar, målpunkter, utliggare och visare för att nämna några. Helt klart har intresset och behovet av tydliga gränsmarkeringar varit stort genom tiderna.
De flesta gränsmarkeringarna har tillkommit under någon av de två första laga skiftesperioderna (1828-1866 eller 1867-1927). Just råstenar hittar man oftast i delningsgränsens änd- och brytpunkter. Allt och lite till om markeringar av fastighetsgränser kan man läsa i Daniel Nordins rapport för SLU och Växjö Stift från år 2002.
Hundraåringen som försvann
Så var det ju det här mysteriet med den inhuggna fyrkanten och stenens ålder. Det visar sig at det infördes en ny mätförordning i Sverige i början av 1920-talet. På Linkedin skriver Magnus Sidgren (2023):
”I 1920 års mätförordning införs föreskriften att en råsten skall vara försedd med inhuggen fyrkant vilket gör det betydligt lättare att skilja gränsstenar yngre än så från andra stenar.”
Så det var alltså en hundraårig råsten som rests, eller snarare grävts ner, och markerats av ett lantmäterilag, som hållit sig dold där under mossan. Vem vet hur många fler råstenar som döljer sig under mosstäcken i Forshedabygden? Ut och sparka och gräv när du ser något malplacerat i skogen. Kanske är det en råsten. Eller kanske något annat spännande!
Texten publicerades den